Lite naturvetenskapligt grundad språkkunskap

När man tittar på det färgfattiga beiga omslaget till boken "Energi för hållbar utveckling" ser den minst sagt måttligt spännande ut. Men skenet bedrar. Det är en både intressant och framförallt helt oväntat underhållande bok. Förutom en enorm källa spetskunskaps innehåller den även en mängd fantastiska citat om bland annat livets mening, och därtill en lång rad formuleringar som i all sin torrhet gör boken subtilt komisk.
" "Äta för att kunna arbeta - arbeta för att kunna få mat" så skulle livets mening kunna formuleras"
"Den som försökt cykla i motvind i storm förstår att bensinförbrukningen ökar kraftigt med ökad hastighet"
Den liknar även elektrisk ström vid en trång gränd full med människor, där människorna strävar efter att ta sig till det tomma torget på ena sidan gränden (och det förstår man ju, gränder fulla med folk är allt som oftast en obehaglig upplevelse).
Nu är ju detta dock inte en blogg för att hylla kurslitteratur, utan för kort och koncis intressant fakta, så till dagens poäng och spetskunskap:

1886 konstruerade Otto Benz och Gottlieb Daimler (Gottlieb - vilket namn!) förbränningsmotorn, som sedan gjorde det möjligt att utveckla automobilen (vilket betyder självgående och syftar på att ingen häst behövde dra den frammåt). Automobilen var ju emellertid ett ganska krångligt ord, och därför i behov av förkortning. Tyskarna och många med dem tog den enkla vägen och kapade slutet och fick därmed ordet auto. I Norden ville man i sann skandinavisk anda göra det hela grundligt och 1902 anordnades i den danska tidningen Politiken en läsarundersökning där man kom fram till att bil var den bästa förkortningen. Och den fungerar ju uppenbarligen.

Liten språkvetenskapskola.

SYNTAX, SEMANTIK, PRAGMATIK
Semiotik är läran om tecken och brukar delas in i tre undergrupper som vi kallar syntax, semantik och pragmatik. Syntax studerar hur man i ett givet språk sätter ihop enheter (alltså ord) till mer komplicerade strukturer (alltså satser och meningar). Semantik utforskar sambandet mellan tecken och de objekt tecknen syftar på (till exempel relationen mellan en hund och ordet hund. Det handlar helt enkelt om betydelse). Pragmatik i sin tur handlar om relationen mellan teckensystemet och användaren (typ hur betydelsen/kommunikationen fungerar i praktiken).

Syntax är det som man oftast menar när man pratar om grammatik. När man analyserar en mening/sats börjar man med att dela in den i satsdelar. Uppdelningen i satsdelar bygger på ordens funktion i den specifika satsen, med andra ord kan samma ord tillhöra olika satsdelar, beroende på sammanhang. De primära satsdelarna är predikat, subjekt, objekt, predikativ och adverbial.

(...to be continued (förhoppningsvis))

Ännu en aha-upplevelse

Si
Silicon är det engelska namnet för grundeämnet Kisel (därav den kemiska betäckningen Si). Det är därifrån datameckat Silicon Valley har fått sitt namn. Silicon är en halvledare, dvs något i stil med att det leder ström ibland och lämpar sig därför mycket bra att göra transistorer av. Transistorer är vad som möjliggör bland annat datorer, därav namnet Silicon Valley. Alltså inte för att folk där är så plastiga ;)

När poletten trillar ner

Ahaaaa. Jag säger bara det, sen är jag tyst.

Likheten mellan en stekpanna och en jacka

Vad har dessa två mycket olika föremål gemensamt? De är gjorda av samma material! I alla fall det som ger stekpannan dess non-stickegenskaper och det som ger jackan ett tyg som är vattentätt men andas.
I stekpannan kallas det Teflon, i jackan kallas det Gore-Tex, vilket båda är varumärkesnamn för ämnet polytetrafloureten (förkortas PTFE). Det är ett ämne med låg friktion (vilket gör stekpannan hal). I Gore-Tex har ämnet vävts på ett speciellt sätt för att få till de fina egenskaperna. Det är ett mycket beständigt förening som ogärna reagerar med andra kemiska föreningar. Den bryts heller inte ner av tex. UV-ljus. I fast form är den ofarlig för oss och det går att använda för att göra implantat.

Det tråkiga händer när det upphettas till höga temperaturer (över 260 grader) , då det bildas en mycket giftig gas. Inte helt och hållet trevligt alltså.

Och det var nog dagens lektion i teflon/Gore-Tex det. Och därmed kunde jag skjuta upp mitt pluggande ännu en liten stund.

/Y

Jag säger bara manatee = sjöko .....och sen är jag tyst.

Flaggor

På förekommen anledning, och för att det är en av mina ganska starka spetskunskaper, tänkte jag dela med mig av lite kunskap runt världens flaggor.
Det finns ju några länder i världen, och de har alla minst varsin flagga, som de dessutom kan få för sig att byta. Vill man inte lära sig dem alla, men ändå kunna göra kvalificerade gissningar finns det några saker man kan ta fasta på.


Hittar man en flagga som liksom denna är mörkgrön, vit, röd och svart bör man anta att landet är arabiskt/muslimskt, eftersom det är de arabiska färgerna.

Just detta är förenade arabemiratens flagga. Jordanien, Yemen, Irak, Syrien, Kuwait och kanske lite oväntat Sudan är några andra exempel.

En halvmåne och stjärna eller den mörkgröna färgen överhuvudtaget är saker som är förknippade med islam, flaggor med de innehållet har ofta en stor muslimsk befolkning.


Ser man en flagga med dessa färger är det stor sannolikhet att man är i Afrika. Allra störst chans att gissa rätt har man om man väljer ett land som ligger i regionerna från södra sahara och lite söderut. Grönt, gult och rött är de panafrikanska färgerna. Det är också ur Etiopiens flagga, här till vänster, som rastafarirörelsen har hämtat sina färger.
Benin, Ghana, Guinea, Kamerun, Kongo, Mali, Senegal är andra länder med dessa färger.

I centralamerika har så gott som alla länder flaggor som bygger på blått och vitt, precis som Honduras.






Nya Zeelands flagga illustrerar två saker som ofta återfinns i flaggor från oceanien. Södra korsets stjärnbild, eftersom länderna ligger på södra halvklotet. En Union Jack infälld i hörnet vittnar om att landet varit en brittisk koloni.



Tycker man det är tråkigt med kvalificerade gissningar och vill kunna alla länders flaggor kan man hitta dem på exempelvis http://www.varldensflaggor.se

//ylva

The Simon In Simon and Garfunkel...

Ibland får man verkligen sånna där genuina Aha-upplevelser....och inte för att det räknas som spetskunskap, men jag känner ändå att jag behöver blogga det! Alltså:

Simon i Simon and Garfunkel är lika med Paul Simon.

Faktumet att jag har lyckats att inte fatta det tidigare än i lördags är ju helt och hållet obegripligt. Jag har ingen förklaring överhuvudtaget, ingen ursäkt. Ibland tycker man att man borde kunna lägga ihop ett och ett utan att få det till 54....

Jag bifogar bildbebis ---->
















Hur många gånger har jag inte sett de här bilderna liksom?! Utan att uppfatta att det är en och samma man. Jag känner mig fantastiskt flummig.

//Karolina

Shakespeare!

Since Shakespeare är en djävulskt känd historisk figur och författare så kan det vara användbar spetskunskap att veta hur många pjäser herrn skrev :P Svaret är att han producerade hela 37 st, alltså:

Shakespeare skrev 37 pjäser!

Vill man sedan briljera med något annat Shakespeare-citat än "To be or not to be..." så kan man exempelvis dra till med detta ur hans tragedi Richard II (också sagt av just Richard!):
For you have but mistook me all this while.
I live with bread like you, feel want,
Taste grief, need friends - subjected thus,
How can you say to me I am a king?


Vidare spetskunskap...
Mr. S skrev ju inte bara skådespel utan även en ansenlig mängd sonneter (närmare bestämt 154 självständiga sonater):

Ordet sonett härstammar bl.a. från det italienska ordet sonetto och betyder 'liten sång'.

En Shakespeariansk (?) eller engelsk sonnet är en fjortonradig vers skriven på jambisk (eng: iambic) pentameter (= ett mönster av en obetonad stavelse följd av en betonad stavelse, som upprepas 5 gånger per rad). Vidare så är engelska sonnetter rimmade enligt mönstret ababcdcdefef gg


Det var nog allt!
//K

Ryssar

Det vore ju faktiskt fy och skam om jag inte lärde mig något värdefullt på alla dessa kemiföreläsningar. Syrakonstanten för ättiksyra kanske inte är det de oftast frågar om i TP, därför tänker jag heller inte berätta om den. Något som de däremot skulle kunna fråga om är

Dmitri Mendeleev som uppfann något så fiffigt som det periodiska systemet.


(Uttalas ungefär Mendelejev)

Sveriges största kommuner

Det kan tyckas som en upprepning av föregående inlägg, och också bara till för röra till, men jag kände mig ändå tvungen.
Eftersom listan över Sveriges Största Städer förvånade mig så, var jag tvungen att försöka få fram lite hårda siffror på detta.
Det närmaste jag hittade i min mycket snabba undersökning på www.scb.se var sveriges största kommuner:

1	Stockholm	810 120
2	Göteborg	500 197
3	Malmö	286 535
4	Uppsala	190 668
5	Linköping	141 863
6	Västerås	134 684
7	Örebro	132 277
8	Norrköping	128 060
9	Helsingborg	126 754
10	Jönköping	125 154

Och därmed känner jag inte att jag måste bygga om min världsbild med att både Västerås, Örebro och Umeå är större än Linköping. (Vilket de ju iof verkar vara om man ser till staden)

Sverige Största Städer ( och alliterationen är på toppen av sin förmåga...)

Stockholm
Göteborg
Malmö
Västerås
Örebro
Uppsala
Umeå
Linköping
Helsingborg
Norrköping

Enligt uppgift så är det här Sveriges största städer! Kan ju vara en lagom sak att lära sig utantill :) + att kunskapen säkert kan imponera på en och annan...för man vill ju, trots allt, väldigt gärna imponera på människorna i sin omgivning. Man vill att de ska tänka något i stil med; "Hon är Här (Wow). Hon är Intelligent. Vilken människa!" varje gång de ser en :P

Monsterkunskap

Det här är kanske inte att klassa som spetskunskap, utan snarare en stor lucka i baskunskap jag insåg att jag hade. Jag visste inte alls vem Godzilla var. Eller snarare, jag visste inte alls hur detta filmmonster såg ut. I min tankevärld har jag vägt upp för min bristande kunskap med lite enkel logik. Godzilla, hörs ju helt klart att det är en monster-gorilla. Ungefär som King Kong:
(vilken snygging ;) )

Så när jag har hört namnet Godzilla har jag helt enkelt sett King Kong framför mig. Hur det i filmvärlden skulle finnas plats för två monstergorillor har jag inte riktigt klurat på. Men detta är alltså Godzilla - en monsterödla:


För att göra lite mer spetskunskap av detta kan jag ju även nämna att Godzilla sågs för första gången 1954 i den japanska filmen "Godzilla - monstret från havet". Monstret uppstod från ett dinosauriefossil som på havets botten muterades vid ett atombombsprov, vilket också gjorde att den kunde spruta ut en radioaktivstråle. Fakta brought to you straight from Wikipedia. Godzilla har framträtt i en lång rad filmer, en av dessa är "Godzilla vs. King Kong". Inte undra på att man blir förvirrad.



//yl

Trädkunskap

Eftersom jag nu ändå hållit ett fem-minuter (snarare fyra...) långt tal om Redwoodträden, så är det väl lika bra att jag delar med mig av kunskapen - alltså:

Världens högsta träd finns i norra Kalifornien, är 115.5 meter högt (kanske har det växt någon centimeter till nu...men same same!) och av arten Coastal Redwood!

Punkt slut!

/KarOlina

Rabarber

Utrycket "lägga rabarber på" är från början en missuppfattning och förenkling som har blivit vedertagen. Det egentliga uttrycket är "lägga embargo på", vilket betyder att utfärda hinder mot, t.ex. handel vid oroligheter mellan länder. Utrycket embargo var lite för obegripligt för att användas i dagligt tal, och kanske tyckte någon att det lät lite roligare att lägga rabarber på. Och där måste man ju säga att de hade rätt, det låter ju mycket trevligare.

Ordkunskap

Tautologi betyder "onödig upprepning av samma sak med andra ord" och är ett ord som oftast används i filosofiska sammanhang.

Sverigekunksap

Något som man defninitivt borde känna till, men kanske inte gör, är vårt landsträd. Att vi hade ett sånt visste jag inte ens, förrän jag blev informerad om att Ornäsbjörken fyller denna funktion. Det är en björk med flikiga blad. Men så enkelt som att en björk med flikiga blad är en Ornäsbjörk är det inte heller. För att vara en äkta Ornäsbjörk ska trädet vara rakt nedstigande släkting till den riktiga Ornäsbjörken som hittades i Lilla Ornäs i Dalarna på 1700-talet

Engelsk ordkunskap

Elder betyder fläderblomma.

Haha, jag tyckte det var så fint på något vis :D

Skrattkunskap

Gelotologi är namnet på vetenskapliga studier av skrattet och dess effekter

Ordkunskap

Det svenska ordet jumpa kan betyda "att hoppa mellan isflak"